Point smaklådan

Parkers poängsystem

Parkers poängsystem, utvecklat av vinrecensenten Robert Parker, är ett av de mest kända och inflytelserika systemen för att bedöma vin. Det använder en 100-poängsskala, där vinerna utvärderas på en rad kvalitetsparametrar, och poängen uttrycker hur väl ett vin presterar i förhållande till en ideal standard inom sin typ.

Så här fungerar Parkers poängsystem

Grundpoäng: Alla viner börjar med 50 poäng, vilket är grunden.
Visuell bedömning (5 poäng): Färg och klarhet bedöms, vilket kan ge upp till 5 poäng.
Arom (15 poäng): Vinets doft och arom analyseras för komplexitet, intensitet och kvalitet, vilket kan ge upp till 15 poäng.
Smak och avslutning (20 poäng): Smaken och eftersmaken bedöms för djup, balans, komplexitet och intensitet, vilket kan ge upp till 20 poäng.
Total kvalitet och potential (10 poäng): Vinets totala kvalitet och lagringspotential bedöms, vilket kan ge upp till 10 poäng.

Exempel på Parkers bedömningar

96–100 poäng: Extraordinär

Viner i denna kategori har djup, komplexitet och balans på högsta nivå. De kan ofta lagras i många år.
Exempel: Château Margaux 2015, som har en rik textur, perfekt balans och lång avslutning.

90–95 poäng: Utmärkt

Dessa viner är av hög kvalitet och visar stor komplexitet, men saknar den extra dimension som lyfter dem till det extraordinära.
Exempel: Ridge Vineyards Monte Bello 2018, ett amerikanskt rödvin med intensiv frukt och struktur.

80–89 poäng: Mycket bra

Välgjorda viner, trevliga att dricka, men kanske saknar komplexitet eller finess.
Exempel: En typisk Côtes du Rhône 2020, som är fruktbetonad och lätt att njuta av.

70–79 poäng: Medelmåttig

Dessa viner är drickbara, men utan särskilda kvaliteter eller egenskaper.
Exempel: Ett standardbordsvin som inte har märkbara fel men heller inte står ut.

60–69 poäng: Dålig

Dessa viner har betydande brister, såsom obalans eller obehagliga smakkomponenter.

50–59 poäng: Odryckbar

Dessa viner har tekniska fel och är ofta inte lämpliga för konsumtion.

Vad påverkar bedömningen?

Balansen mellan sötma, syra, tanniner och alkohol.
Komplexitet och variation i smaknyanser.
Typicitet eller hur vinet representerar sin druvsort och region.
Lagringsmöjligheter och huruvida vinet har potential att utvecklas.
Systemet är subjektivt och beror på smakens preferenser och expertis, men det har stort inflytande på vinets marknadsvärde och popularitet.